Life on the moon.

Jag är tydligen helt invalido på egen hand och fick därför följe av Josefine hem, trots att jag tvivlar på att vi har många grabbs med knivar här ute i Fölene, bortsett från Jocke förstås ;)

Nu när det även blivit kvällning har jag påbörjat genomgången av inköpen från Ginza. Tradition. När det mörknat laddar man stereon med de nya fynden, kryper upp i sängen med inläggen och texterna och bara njuter. Började med David Cook. Känns som att det passar bra med mitt humör just nu. Lite halvdisig och nedstämd, men ändå lite happy thoughts sådär, som jag behöver.

Var förstås iväg och repade förut också... Det är bara att konstatera att det kommer bli tufft på lördag, på mer än ett sätt. Jag tvivlar nästan på vår förmåga att lyckas nu, men än har vi inte inte gjort det, så jag oroar mig säkert i onödan, för vi löser alltid allting i slutändan. Efter det blev det pizza med Josefine, Alex, Anna och Sara, och lite struntprat förstås.  

Har utöver detta ägnat ungefär en timme åt att läsa igenom Annika Marklunds blogg, krönikor och det mesta jag kommit över, mer eller mindre. Det finns ingen, i min mening, som totallyckas så med att fånga essensen i precis allting. Ingen är lika rakt på sak och så otroligt klockren i sina iakttagelser. Jag är imponerad, och förundras om och om igen. Ojojoj :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0