Numera kvalificerat yrkesutbildad.
Nu kan jag tamejfan bara njuta av det här.
Stensomnade direkt när jag kom hem, vaknade till först när mamma väckte mig och sa att mormor & Tage var här för att fira min examen med pappas nybakade jordgubbstårta. Behöver inte förklara att jag var helt snurrig i huvudet... Mormor frågade om jag fick med mig någon modell igår, och jag bara satt som en fån och fnittrade, för jag kunde inte för mitt liv komma på vad jag gjorde igår eller vem jag hade med, inte en jävla aning. Sen sa mormor att det snart var dags att dra sig mot Säm, och inte heller då kopplade jag vad hon pratade om. "Det var ju inte förrän torsdagen vi skulle dit..." tänker jag, och kunde inte låta bli att fråga vad det var för dag idag. Var ju torsdag, så klart. Det vet jag ju. Är bara så uppe i något lyckorus över att vara klar att jag inte är helt hundra i skallen.
Finns en enda sak jag önskar mig för att livet ska kännas helt jävla fantastiskt och fulländat, but I don't wanna jinx it. Ni fattar säkert ändå.
Amazing, you are.
Jag pendlar mellan total och fullständig lycka och total och fullständig förkrossning.
I wish my tears'd be few and fast, I'm gonna wish on every star.
I wish what you would see the beauty we are.
Vilken dag.
Känns aningen tungt nu. Klockan är snart 22 och jag har fortfarande ingen modell till morgondagen. Sminkningarna gick inte som jag tänkt idag. Överhuvudtaget. Midsommar verkar falla platt som en pannkaka för min del. Önskar jag kunde få krypa ner under täcket och inte behöva kika upp förrän allt är lugnt och solen skiner.
En av ljuspunkterna är att det bara är två dagar kvar av kursen. Den andra är shoppingturen med Sandra idag, den gick åtminstone bättre. Påminner mig iofs bara ännu mer om att mina inkomster inte är skyhöga nuförtiden. Med tanke på att jag behöver köpa en ny telefon nu lär jag väl få leva på luft och ren livsvilja i sommar.
Glöm aningen.
Det känns riktigt tungt nu.
Det här med plugga går bra.
Började lika zombieliknande som vanligt, Elin ville förmodligen kväva mig med en puff eftersom jag inte för mitt liv kunde sluta gäspa när hon sminkade mig, vilket orsakade en del tårar, och jag kunde dessutom inte titta uppåt. Överhuvudtaget. Det var skvatt omöjligt. Ögonlocken har aldrig varit så tunga.
Pös hem i bra tid och jag och Josefine begav oss till Ornunga för att lapa sol, vilket HERREMINJE var välbehövligt. Hade tänkt ägna tiden åt att plugga, men efter sådär en kvart slocknade jag med pannan i pärmen. Vaknade ett par gånger av att det blåste svinkallt, men det gick lätt som en plätt att bara somna om, med undantag för alla myror som befann sig överallt. Blev en ganska massiv gravplats innan vi åkte därifrån. Lyckades dock få Josefine att inte nita spindeln som kröp omkring på hennes handduk - skulle bara våga riskera solen. Nej. Inte en chans, så jag lånade ut min telefon till spindeln som glatt kröp vidare.
Drog därifrån när hungern pockade på och landade på donken, föga förvånande. Det som är förvånande i det här fallet är att vi, proppmätta båda två, när vi är klara, kollar på varandra och säger: "Fan va mätt jag är... Ska vi åka köpa glass eller?". Lite taskigt av tjejen som sålde glassen tycker jag ändå, att inte nämna att de inte hade några skedar förrän Josefine redat betalat sin bägare med kulglass...
Har sedan jag kom hem försökt plugga konstant. Det har resulterat i att jag klickat hem en faaantastisk palett med ögonskuggor, en pressmix och två tomma paletter. Så kan det gå.
Har alltid varit en jävel på att plugga när det gäller, som ni märker.
Imorgon slipper jag dessutom väskfan till skolan, får dricka kaffe hela förmiddagen, och efter provet är min plan att åka ut till kusten och sola. Ibland är jag så smart så jag blir stolt över mig själv.
Återigen, jag ska vara tyst.
Tjej på stan: Hej, skulle du vilja vara med och stoppa djurplågeriet?
Jag: Njeh. Inte idag va. Dom klarar sig ett tag till.
Jag är en hemsk människa.
jävla folk.
...och veckan börjar om.
Har slagit in paket också. Med snöre och rosett och allt. Kan ju klura på who's the lucky one.
Rusade runt i stan idag på jakt efter attiraljer inför fantasiveckan, fick ihop en del, blir förhoppningsvis ganska bra... Jagade även rätt på Sandra med sällskap efter en stund, hängde på dom för slush puppie och snacks, mycket gott och alldeles säkert ganska nyttigt också.
Tar morgonskämtet till en ny nivå
Ni som tror att det här är en riktig bagatell, det här med sminkskola och grejer... Ni förstår inte hur trött jag är. Utmattad. Tar en liten anekdot från lördag morgon för att visa ett exempel.
Landar på stationen i Göteborg vid 9 (inte särskilt tidigt så sett, men klockslag spelar inte längre någon roll) och rusar in på Espresso House det första jag gör. "En cappuccino o ta med, nu, fort, tack!" flämtar jag i kassan och efter ett par klunkar känner jag att okej, fit for fight. Vi fortsatte till Pressbyrån för att införskaffa även en kall dryck, och det är här det händer. Tar min kaffemugg från EH, ställer mig i kassan på Pressbyrån och kastar fram min cola på disken.
Tant i kassan: Var det bra så?
Jag: Ja tack, mycket bra så
Tant: ... och kaffet har jag inget med att göra?
Jag: Inte en gnutta
Tant: (säger skämtsamt) så du har inte tagit med dig en mugg hit och fyllt vårt kaffe i den?
Jag: Wepp, inte idag!
Tant: (ser helt plötsligt inte alls skämtsam ut)... inte idag sa du...? Så du brukar göra det?
Jag: ehh... alltså, nej, givetvis inte! Påminn mig att jag ska sluta skoja på morgonen hädanefter. Klockan 10, tidigast... För jag har köpt kaffet på Espresso House, jag lovar! Jag är bara inte helt vaken än...
URSÄKTA?! Inte idag?! Jag undrar vad fan som flög genom min skalle när jag kläckte ur mig "nej, inte idag!". Jag har aldrig fyllt på deras kaffe, eller andras kaffe, i andra muggar. Pressbyråns kaffe smakar dessutom kattpiss, så tanken skulle aldrig slå mig överhuvudtaget. Men ärligt talat liksom. Måste sluta skoja, måste börja sova. Slapp iaf betala för kaffet en extra gång.
