Numera kvalificerat yrkesutbildad.

Inget mer väsk-släp varenda dag. Inga fler dagliga, långa resor. Ingen riktig idiotstress och press. Men inga favvotjejer heller...

Nu kan jag tamejfan bara njuta av det här.

Stensomnade direkt när jag kom hem, vaknade till först när mamma väckte mig och sa att mormor & Tage var här för att fira min examen med pappas nybakade jordgubbstårta. Behöver inte förklara att jag var helt snurrig i huvudet... Mormor frågade om jag fick med mig någon modell igår, och jag bara satt som en fån och fnittrade, för jag kunde inte för mitt liv komma på vad jag gjorde igår eller vem jag hade med, inte en jävla aning. Sen sa mormor att det snart var dags att dra sig mot Säm, och inte heller då kopplade jag vad hon pratade om. "Det var ju inte förrän torsdagen vi skulle dit..." tänker jag, och kunde inte låta bli att fråga vad det var för dag idag. Var ju torsdag, så klart. Det vet jag ju. Är bara så uppe i något lyckorus över att vara klar att jag inte är helt hundra i skallen.

Finns en enda sak jag önskar mig för att livet ska kännas helt jävla fantastiskt och fulländat, but I don't wanna jinx it. Ni fattar säkert ändå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0