An abject lesson for all you screw-ups out there.
Always look on the bright side of life kan kyssa mig i arslet.
Försöker bli på bättre humör och sitter därför och lyssnar på Magnus Lindbergs Röda Läppar, men som med ett par till fåtal utvalda låtar (speciellt The Hooters - 500 miles) påminner den mig nåt enormt om sommaren som gått. På gott och ont, givetvis. Just nu mest ont. Men det är klart, jag kan alltid skylla på att det är måndag.
Mamma har piggnat till såpass mycket att hon numera flyttar sig till sängen nattetid, men det är också allt. Väntar med spänning på vad veckan har att erbjuda, får se vad det är jag sagt som bestämt sig för att bita mig i arslet. Jag tycker väl att ödet fått med det mesta, men det kommer säkert någon liten överraskning denna vecka också. Om inte annat så har jag i alla fall snart botgjort för allt ont, elakt och dumt jag gjort i hela mitt liv, och det är ju en positiv "biverkning" av det här. Det borde ju innebära att jag börjar om med en clean slate, som man säger. För att citera definitionsordboken: If you start something with a clean slate, then nothing bad from your past is taken into account.
Så. Jag väntar på min cleana slate, så jag kan börja leva ordentligt och på riktigt igen.
