So I need you, and then what?

Då ska vi se då. En tabbe om dagen har jag hört är nyttigt, så jag provar det. Dagens var att glömma av plånboken på pakethållaren på min cykel utanför jobbet. Så jävla bra betalt har jag ju ändå inte att jag har råd att bli av med plånboken hur som helst, tur för mig att chefen insåg det och lämnade den till sin rättmätiga ägarinna (undertecknad). Kunde blivit pinsamt. Nästan lika pinsamt som Falkenberg-historian, det ni.

Utöver detta har jag nu ikväll anmält mig till en starta företags-dag i Göteborg. Dags att sätta stenen i rullning och se om jag har några vinstmarginaler i kroppen.

Vet faktiskt inte riktigt vad jag har att komma med i övrigt. Åkte till Sandra & Tobbe efter jobbet där det bjöds på smarrig lunch - köttfärspaj, mumma! Hade med mig TimTam-kexen som jag och Sandra varit så jädrans nyfikna på så länge, och provade till en kopp kaffe efter maten. Jag hade choklad över hela händerna och möjligen hela ansiktet, och Sandra hade knät fullt med kaffe. Vi har inte fått in rätta knycken bara... Men smarrigt var det minsann.

Ska tala om att det är ett jäkla sjå att knåpa ihop ett vettigt blogginlägg på beordran.

Först : "hmm... då ska vi se. Något fiffigt. Vad har jag gjort idag? Uhm.... Jobbat? Nej. Tråkigt. Ska tänka lite."

Sedan: "Suck... Får väl skriva det där om plånboken då, alla fattar ju redan att jag är helt körd i skallen och har samma minneskapacitet som en 95-årig senildement tant med löständer och krullpermanent (så himla äckligt för övrigt - löständer alltså, permanent har jag inget emot)..."

Lite senare: "Jahaja. Det var det. Nu då? Käkade massa riskakor till kvällsmat. Det ska vi nog strunta i, knappast en mathållning att skryta med ändå."

Ännu senare: "Kommer ingenvart nej. Kanske om jag städar fram 5 sockar att jag kommer på något bra? Värt ett försök."

Efteråt: "Hittar ju inte en enda jävla socka i den här röran. Skitidé. Kanske om jag googlar fram nån fräck sminkblogg att det går bättre?"

En halvtimma senare: "Hoppsan... Inlägget skrev visst inte sig själv, nej... Okej. Seriöst. JO! Jag har varit ute och sprungit ju! Asch fan... Det var ju inte heller något att skryta med, jag gick ju halva vägen för att jag tröttnade. Nej, det struntar vi i då".

SenareEnough is enough. Vem fan tror folk att jag är? Jag gör ju inget vettigt!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0