asfalt och lök på laxen

Javisst, som rubriken lyder, jag börjar se ett litet ljus i tunneln. Var ute och tog en hurtig promenad, jätteskönt! Borde jag helt klart göra oftare! (Okej, jag frös som fan om nosen och svettades om resten av kroppen, svor på att jag aldrig mer ska gå ut och förbannade snön som fick mig att slira runt som en bindgalen övningskörare på blankis)

Poängen med det hela var att jag blev helt otroligt jätteglad när jag fick sätta foten på bar asfalt! Nu var det jävligt svårt att gå någon längre sträcka så, eftersom isen fortfarande regerar, men den finns där! Den lurar under ytan, och gjorde mig tokglad, det finns hopp om en vår även i år! Att det dessutom inte var mörkt vid halv fem... det var ju bara löken på laxen liksom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0